Här hittar du jakt- och apporteringskursen grundad i belöningsbaserade metoder för dig och din retriever

Roligt för både dig och din hund, och på både danska och svenska

Våra kurser är främst inom jaktträning på alla nivåer och vi använder metoder och tekniker som grundas i belöningsbaserad träning (reward based dog training), vetenskapligt baserat på hur inlärning går till och handlar om beteenden dvs vad hunden gör. Det kan kort och gott sammanfattas med att vi bygger upp träningen så att du som förare lär dig träna delmomenten med din hund för att sedan sätta samman dem. Med positiva metoder menar vi utan aversiver (dvs något du gör som hunden upplever som obehag, även om du själv kanske inte anser att det kunde vara det).

I träningen är det fokus på belöning med rätt timing, smart satta kriterier och genomtänkta förstärkningar. Det kan vara godis, lek, föremål eller annat som förstärker just det beteende du vill att hunden ska visa.

En sorts grundregel styr också var du lägger fokus. Istället för att korrigera – är den skarpaste åtgärden du använder i stort sett att ignorera det. Med det menas “utebliven belöning” – att hunden gick miste om konfekten. Och då ska den där konfekten ha varit något den riktig gärna hade velat ha. Genom det så får den en ny chans, och då gör den vad den kan för att lyckas ännu bättre. Och får då belöningen. När du tränar och lär in något så handlar det alltså om tre möjliga vägar:

Gör den rätt
– förstärk med belöning

Gör den fel
– ignorera – och gör om (en anings aning lättare) så det blir rätt och förstärk.

Vad man ska tänka på är att det inte handlar om att mata hunden full med godis. Det finns en del som tror att belöningsbaserad träning betyder träning där godis ska ges i tid och otid. Det är en myt. Det viktiga är att det är en förstärkning, som stärker / intensifierar beteendet man vill få fram. Det är ju också du som förare som har kontroll över belöningarna och styr leken, oavsett de är oxfilé, en kamptrasa eller något annat. Ingen vill ju bli av med fingrarna eller kan träna en hund framgånsrikt i fel arousalnivå. Allt detta handlar om fingerfärdighet, timing och att läsa hunden.

När vi talar om arousalnivå menar vi hundens sinnesstämning och attityd, motivation. Är den inte med i matchen behöver den kanske höjas, är den för speedad behöver vi få den mer kontaktbar. Men det är inte i hunden vi styr det genom det som finns i miljön, situationen eller annat.

Vi brukar också framhålla att själva miljön är en nästan lika stor del i utmaningen för hunden som själva uppgiften i sig är. Detta är viktigt att ha med sig i inlärningen. Och det är i regel själva miljön som kan utlösa stress hos hunden. Stress är ett symptom på att den inte riktigt bemästrar situationen. Och att lära sig något nytt, samtidigt som hela klassrummet är kaos – är svårt. Men när du väl lärt dig multiplikationstabellen flytande, så kan du rabbla den även när alla andra i rummet sjunger “High way to hell!” av AC/DC.

Med det vill vi säga att det är viktigt att få hunden att nästan automatiskt välja rätt beteende, så det kommer i kroppsminnet (på norska kallas det “hjernevask” vilket låter trevligare än det motsatta på svenska), men det är helt enkelt att det du gör ofta, och med flow, det sitter som en smäck även när det blir fler hundar och fåglar eller förare på walkup-kursen, jaktprovet, Working testet eller den praktiska jakten. Och när ett beteende är inlärt och hunden känner att den själv har kontroll, då minskar även risken för stress, ljud och pip. Det i sin tur ger också ett lugn hos dig själv, och allt detta är ett resultat av att ni inte skapat någon konflikt på vägen mot ert mål. Mätningar av stresshormon har i forskningen också bevisat att det förhåller sig så, men det häftiga är att uppleva det i verkligheten med sin hund.

Denna träningsform innebär att man analyserar vad hunden gör, dvs vilka beteenden den visar och vilka beteenden man vill att den ska ha. Det handlar mindre om att försöka förstå eller gissa. Denna träning är konkret och lätt att hålla sig till, när man förstått den. Det gör att den är tydlig för dig själv också och du behöver inte “tappa fattningen” när det går galet. Att man tränar med känslor är ofta mer jobbigt. Det är därför bättre att kunna analysera och tillrättalägga det som behövs och göra så hunden lyckas, och du får en ny chans att belöna/förstärka hunden för den gör rätt. Och bygga vidare direkt därifrån.

När du tränar belöningsbaserat kan det vara svårt till en början, men när du fått in hantverket och förstår hur alla delar samspelar så kommer du att bli en mycket trygg förare till din hund. Det handlar inte om rocket science eller att man är haft hund i hundra år, det handlar om vetenskap.

Det där aversiver, som nämndes, vad är det då? Det kan vara allt från att du lutar dig över hunden, att du nyper till den i örat, att du sprutar vatten på den, att du tar den i kragen och sätter den tillbaka där den skulle stoppat på visselsignalen, att du har ett kortkoppel högt upp bakom öronen där hunden är extra känslig, att du vrålar så den ska stanna. Det är medel som man inte använder i belöningsbaserad träning, för att det påverkar relationen och prestationen. En hund som upplever obehag visar det på olika sätt, ibland inte speciellt tydligt. Och ibland ser den inte att vara speciellt berörd av det heller – eftersom den kanske efteråt mer uppträder med att bli yvigare p g a att den egentligen är stressad, eller att den blir lite passiv för att den är rädd att göra fel. Då är att göra ingenting ibland en lösning.

Men, nu släpper vi det vi inte vill fokusera på – och fokuserar på det vi vill ha mer av! Goda stunder med hundarna i skog och mark!

De som väljer att utveckla sig och sin hund hos oss bor ganska vida omkring och har kommit från såväl Kungsbacka, Göteborg, Halmstad, Falkenberg, Hylte, Skåne, Bohuslän, Blekinge, Umeå, Sundsvall, Skellefteå, Mariestad som Småland, Östergötland, Skåne och Danmark och Norge. Eller så kommer vi till er! Roligt tycker vi!